Jag grottar ner mig i musik ibland. De senaste dagarna, veckan sisådär, har jag maniskt lyssnat på Pagliacci i Jussi Björlings inspelning. Det är helt galet bra! Normalt när jag lyssnar på opera så brukar jag alltid lyssna på hela operan, men nu har jag begränsat mig lite. Beroende på tid så börjar jag antingen vid "Recitar! Mentre preso..." för att sedan få övergången till "Vesti la giubba"-arian. Mumma! Med lite mindre tid så går jag direkt på godbitar lite senare med "Corragio..." för att kunna komma in i full fart i "No! Pagliacci non son" som nog är höjdpunkten i hela stycket. Canio som Pagliacci, trött att bli hånad av Nedda, sliter av sig peruken och skriker att han inte längre tänker spela med, inte bli hånad längre. Och sedan det oundvikliga slutet: Nedda och hennes älskare knivhuggna till döds och Canio deklarer: "La commedia è finita".
Och förutom Pagliacci, även Aretha Franklin: (You make me feel like) A Natural Woman - jisses vilken text, vilken känsla!
Och slutligen: Kvarnen förlorar serveringstillståndet! Jag förstår faktiskt inte - efter ett flertal år i utelivet på Söder och annorstädes så har jag visst fog för att tycka att Kvarnen faktiskt är ganska städat, särskilt om man jämför med vissa av Stp-ställena. Skandal!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar